Julia Viktorsson Bloms medlemsblogg

Barnbacillerna sprids lätt bland alla pussar och kramar!

Ho Chi Minh City

Ja då var praktiken igång på riktigt och det känns verkligen! När vi först kom till Ho Chi Minh för snart fyra veckor sen hann vi bara träffa vår handledare i en dag för att centret skulle sen stänga eftersom det var nyår här i Vietnam. Så nu har allt dragit igång på riktigt och det känns väldigt spännande samtidigt som det är väldigt krävande, både psykiskt och fysiskt.

Vi följer ständigt ett schema (som vi försöker memorera nu) som är väldigt bundet till sina rutiner, vilket jag tycker känns bra för då är barnen vana vid vad som ska hända men bara det att det är nya människor som nu är med och deltar. Vi (jag och min praktikpartner) har fått spendera all vår tid hos barnen med funktionsnedsättning eller som är lite sjuka. Det är väldigt stimulerande samtidigt som jag finner mig själv tycka det kan vara svårt ibland att veta hur jag ska ta kontakt med ett barn som inte förstår vad jag säger och kan ibland vara lite rädd för mig som främling, vilket är helt normalt förstås men jag upplever det som en utmaning. Men nu efter tre dagar av intensivt ”komma in i det” arbete känns det bättre och det märks att barnen är tryggare med oss. Så nu har det blivit väldigt många pussar och kramar, vilket såklart har lätt till att jag blivit smittad av dessa barnbaciller som härjar! Men det är tur att det är dem som smittat mig så att jag inte behöver isolera mig, haha.

Det finns tre avdelningar på centret, en kindergarten för barn som är friska och vissa har föräldrar som hämtar upp dem på eftermiddagen, en där barnen är sjuka (kan t.ex.  vara undernärda, skabb eller en annan typ av hudeksem) eller har en funktionsnedsättning vissa av barnen på den här avdelningen har familjer men de flesta kommer från olika barnhem, den sista avdelningen är för bebisarna och dem är där för att de är sjuka och lider av undernärhet, alla av dessa små bebisar är barnhemsbarn. Utöver oss volontärer finns det också skötare. Många av dem pratar väldigt lite engelska men med kroppsspråk går det faktiskt rätt bra att förstå varandra. Det som redan nu märks är svårt när det gäller skötarna är deras sätt att hantera barnen, eller kanske ska jag skriva det vietnamesiska sättet att ta hand om eller röra vid barn. Det är ett väldigt hårdhänt sätt att visa ömhet på som skötarna påvisar och eftersom vi som kommer från Sverige inte är vana vid detta, känns det ibland lite obekvämt. Och eftersom vi är där som en extra hand till skötarna och bara ska ”observera” ibland så har vi heller inget att säga till om om det skulle vara så att vi inte accepterade något de gjorde. Såklart får vi säga till vår handledare om någon skulle straffa ett barn genom slag (det är inte accepterat) men om vi skulle reagera på hårdhänt ömhet mot ett barn måste vi bara se på och låta det  ske även om vi tycker det är konstigt. Detta känns svårt redan nu, att bara sitta tillbaka och inte få säga till känns svårt. Men det är här kulturkrocken kommer in och den var ju faktiskt väntad.

Denna första veckan har vi redan åkt med två gånger till sjukhus med barnen och en sjuksköterska. Det var spännande att se hur ett vietnamesiskt sjukhus såg ut och hur saker gick till där med. Det var packat med folk som höll i sina barn och vi blev såklart uppmärksammade eftersom vi inte såg ut som alla andra och höll i små vietnamesiska barn. Det var mycket papper som skulle fyllas i av sjuksköterskan och sen efter det (under båda tillfällena) så har kontroller och sprutor gått på ett löpande band med många vuxna och barn i rummet samtidigt. Vilket vi som är från Sverige inte heller är vana vid och jag och min praktikpartner diskuterade idag: undra egentligen vilket sätt som är bäst? eller kanske mest effektivast? Vi kom i alla fall fram till att det finns fördelar med båda och att det här sättet kanske funkar bäst i Vietnam men mest då till kanske personalen och föräldrarnas fördel men inte så mycket tanke på barnens upplevelser av sjukhus miljön..

Nu ska jag snyta min snoriga näsa och krypa ner under täcket för att se vad en ny dag på praktiken kommer vara imorgon!

Kommentera

Rekommendera artikeln till en vän:

Tipsa en vän om detta:

Ansök om att skapa blogg

TETS

TEST

Prenumerera med RSS

Med RSS kan du enkelt hänga med på vad som skrivs i våra medlemsbloggar. Du kan bygga ditt eget RSS med de områden och författare som intresserad dig!

Du kan välja flera områden och författare!

  • Välj författare
  • Angelica Gomez
  • Ann-Sofie Viklund
  • Anna-Karin Ratcovich
  • Anna
  • Anneli Orrsveden
  • Axel Jensen
  • Carin Eklund
  • Carl Hassellöf
  • Caroline Strandberg
  • Christoffer Wiklöw
  • ElinStenkvist
  • Elin Törnros
  • Sandra och Emma på fältstudier i Kapstaden
  • Frida Eydal
  • SOPA Capetown
  • Hanna Widén
  • Heidi Ruokojärvi
  • Jakob Kilner
  • Jessica Axberg
  • Jim-Alex M. Hirschi
  • Jimmy Heawenson
  • Johanna Kvist
  • Josefin
  • Josephine Hiller
  • Judith och Elsa
  • Julia Jansson
  • Julia Fagerhem
  • Julia Lindgren
  • Julia Viktorsson Blom
  • Kamilla Lantz
  • Karin Löf
  • Laila-Maria Frleta
  • Lala och Sahar
  • Lasse i Trevliga Borlänge
  • Lina Klang
  • Lina Martinell
  • Linda Thorsell
  • Linn Liljedahl
  • Li Ohlson
  • Marcus Gustavsson
  • Marjo Nieminen
  • Matilda Eriksson
  • Matilda, Johanna och Emma
  • Moa Franzén
  • Moa Norman
  • monicanilsson
  • Natalia Granberg
  • Nicole Stula
  • Olivia Henriksson
  • Paula-Fernanda Caceres
  • Petra Höglund
  • Petra Lindström
  • Samuel Svan
  • Sandra Trygg
  • Sandra Trygg
  • Sara Gärtner
  • Sara Gustafson
  • Sebastian Arrosamena Mellgren
  • Simon Persson
  • Sofia Ludvigsson
  • Soledad
  • Sophie Löfgren Roberts
  • Stefan Arbratt
  • Victoria Lööf
  • Välj kategorier
  • Administratör
  • Chef
  • Fältstudier Kapstaden
  • Förtroendevald i Vision
  • Fritidsassistent
  • Okategoriserade
  • Resa
  • Socialsekreterare
  • Stipendiat
  • Stipendiat, socialt arbete, internationellt utbyte
  • Student




Valda författare:

Valda kategorier: